SÅ GÖR DU JÄMSTÄLLDA MUSIKEVENEMANG

Ni som är arrangörer – erfarna eller nybörjare: ta hjälp av denna checklista för
jämställda musikevenemang! Detta är en normkritisk lista som går lika bra att
översätta till mångfald, ålder eller annat. Den passar även att använda till vilken
kulturyttring som helst.
Börja med att göra en så kallad jämställdhetspolicy innan evenemanget och håll er
till den! En sådan policy kan ni få fram genom att gå igenom och diskutera
checklistan nedan.

Varför behövs en sådan här lista?
Sveriges musikliv och musikbransch sträcker sig över många områden: festivaler,
arrangemang, musikbolag, föreningsliv, musikrelaterade plattformar och
exponeringsytor. Vi menar att musikbranschen behöver spegla musiklyssnandet,
musikskapandet och samhället i stort. Eftersom samhället ur flera perspektiv är
ojämställt tänker vi att denna lista kan stötta er arrangörer i detta förändringsarbete.
På sikt kommer detta ge oss en mer hållbar musikbransch.


CHECKLISTA

Medverkande:
Gör en intern målsättning (som inte behöver synas utåt) och definiera det mål ni vill
uppnå, t.ex. i procenttal. Ett exempel är 40/60 eller 50/50. Med det menas att den
ena procentgruppen kan definieras som män och den andra kan definieras som
kvinnor/ickebinära/transpersoner/gender fluids. I första exemplet (40/60) får ingen
av dessa grupper understiga 40% – i andra exemplet (50/50) får ingen av grupperna
dominera. Det ska vara en jämn fördelning, helt enkelt.


Hur räknar vi huvuden?
Det finns olika modeller. Kolla till exempel Jämställd festivals sätt att räkna.

Det är skillnad på medverkande och medverkande. Här är förslag på några olika
konstellationer:
-Frontperson med kompband (t.ex. Zara Larsson, Sabina Ddumba)
-Kompband (tex. husbandet för programmet ’Lotta på Liseberg’, eller Beyoncés
kompband The Sugar Mamas)
-Band där alla medverkande är likvärdiga (t.ex ABBA, Hole, Dolores Haze)
-Kapellmästare (t.ex för husband till TV-program)
-Trio (t.ex Babes in Toyland, Baskery)
-Duo (t.ex Wye Oak, The White Stripes)
-Soloartist utan kompband (t.ex. Theresa Andersson, Laura Marling, Julien
Baker)


Få insikt om vikten av en genomtänkt programläggning:
-Vem får bästa tiden?
-Vem får största scenen?
-Vem visas på bild och på hemsidor, programblad etc. ?
-Hur ser bilderna ut som vi visar? Vilka bilder väljer vi? Bilder kan signalera annat än
vad festivalen står för.
-Vem marknadsförs mest gentemot media?
-Vilka konserter spelas in av media?


Arvoden:
-Hur skiljer sig arvoden/gager?
Fundera på olika sätt att justera gage-nivåerna så att de inte skiljer för mycket mellan
olika kategorier av medverkande. Ibland går det inte att göra något åt det då det t. ex.
är bokningsbolag som sätter agendan.
I de fall där ni själva kan bestämma nivån på gager och arvoden – tänk då på att inte
göra någon skillnad på nivåerna. Det är till exempel diskriminerande och irrelevant
att sätta olika gager/arvoden som baseras på kön/könsidentitet, där män historiskt
sett oftast fått bättre betalt. Se till att inte göra någon skillnad.


DJ och bakgrundsmusik*:
-Vem är DJ?
-Vilken DJ får bäst tid och plats?
-Vilken musik spelas?
-Vilka artister spelas, och av vilka kompositörer/producenter?
-För vem spelas musiken?

*Bakgrundsmusik räknas inte till livemusik, utan kan till exempel vara musik som
spelas ut i högtalarna på ett spelställe, i en hotellounge, samlingslokal eller en hiss.


Låtskrivare, producenter och kompositörer:
Gör en intern målsättning (som inte behöver synas utåt) och definiera det mål vi vill
uppnå, t.ex. i procenttal. Ett exempel är 40/60 eller 50/50. Med det menas att ena
procentgruppen kan definieras som män och den andra kan definieras som
kvinnor/ickebinära/transpersoner/gender fluids. I första exemplet (40/60) får ingen
av dessa grupper understiga 40% – i andra exemplet (50/50) får ingen av grupperna
dominera. Det ska vara en jämn fördelning, helt enkelt.
Ni kan till exempel tänka på följande:
-Att alla programpunkter/musiker måste innehålla/spela minst ett verk av en
låtskrivare, producent och/eller kompositör som definierar sig som
kvinna/ickebinär/transperson/gender fluid.
-Att använda procenttal i förhållande till musikverkens tid.
Ställ er även frågor som:
-Vilka konserter spelas in av media?
-Vilken låtskrivare, producent och/eller kompositör får bästa tiden?
-Vilken låtskrivare, producent och/eller kompositör får största scenen?
-Vilken låtskrivare, producent och/eller kompositör visas på bild och på hemsidor,
programblad etc.?
-Vilken låtskrivare, producent och/eller kompositör promotas mest gentemot media?
-Om det finns ett tema baserat på låtskrivare, producenter och/eller kompositörer på
festivalen (eller som del av festivalen): vem är i fokus?
-Producentuppdrag och beställningsverk – vem/vilka får uppdraget?


Kringfunktioner:
-Vilka sitter i programrådet?
-Vem är konstnärlig ledare?
-Vem/vilka bokar?
-Vem är Artistic director*? (detta är en artist director)
-Vem har den egentliga makten? Det är inte säkert att det är samma som på pappret.
-Vem har vilka funktioner i organisationens team?
-Vem ger intervjuer och syns i media?
-Vem är konferencier?
-Vem är ljudtekniker?
-Vem är ljustekniker?
-Vem är scenchef/scentekniker?
-Vem är programansvarig?
-Vem är PR-ansvarig?
-Vilka utgör projektgruppen?
-Vem är klubbägare?


Lokalens utformning och tillgänglighet:
Angående lokaler och dess miljöer:
-Hur är lokalen utformad? Är den könskodad på något sätt?
Undvik att boka lokaler som inte känns eller upplevs som inkluderande.
Tillgänglighet:
-Finns det en tydlig tillgänglighetspolicy på stället där vi arrangerar?
-Finns det ramper och/eller tröskelfria golv? Hiss?
-Har lokalen/lokalerna hörslinga?
-Finns det punktskrift i lokalen/lokalerna?

Spana in Myndigheten för Delaktighet för att läsa om vad tillgänglighet innebär
samt vilka krav som finns på tillgänglighet.


Publiken:
-Vem vänder sig musiken/evenemanget till?
-Vilken mottagare satsar vi våra resurser på? Till exempel män, kvinnor,
transpersoner, ickebinära, vuxna, barn, personer med olika etnisk bakgrund,
personer med olika socioekonomisk bakgrund etc.
-Finns det någon handlingsplan för om någon utsätts för kränkande behandling eller
trakasserier?


Säkerhet och trygghet:
-Behövs det förebyggande insatser på plats gällande säkerhet och/eller trygghet?
Ta gärna fram en värdegrund som finns offentlig, med riktlinjer för hur en ska bete
sig på ert evenemang och vad som händer om en inte följer dem. Informera om
denna både i förväg via till exempel hemsida, sociala medier och vid biljettköp samt
på plats.

Här är en säkerhetsguide för evenemang.


Generell programläggning:
-Hur värderar vi de olika programpunkterna och den publik de vänder sig till?
-Vilken/vilka programpunkt/-er får bästa tiden?
-Vilken/vilka programpunkt/-er får största scenen/bästa lokalen?


Att tänka på gällande presentationer:
I presentationer av medverkande i programböcker eller live på scen – tänk på:
-Att alla medverkande får ett liknande utrymme både i omfång och i innehåll
inklusive foton.
-Undvik begrepp som kvinnlig musiker, kvinnlig dirigent, kvinnlig tonsättare eller
tjejband. Det förstärker att de är undantag som inte tillhör den manligt kodade
normen.
-Undvik sexistiska tillmälen, skämt eller anspelningar på de medverkandes utseende.


Kringarrangemang – Seminarier / Paneldebatter / Samtal /
Workshop / Kurs / Mässa / Utställningar:
-Vad/vem handlar de om?
-Vad har de för innehåll?
-Vem/vilka är inbjudna att medverka som t ex moderator, talare, utställare,
kursledare?
-Vem vänder vi oss till?
-Vem/vilka blir inbjudna att delta som publik?
-Vem/vilka arbetar “bakom” arrangemanget och med vad?


Finansiering:
Ni kan finansiera ert evenemang på flera sätt utöver att sälja biljetter.
Ni kan till exempel:
-Hitta samarbetspartners/sponsorer som kan stötta med finansiering
-Söka bidrag från kommun, region eller staten
-Söka stipendier
-Vissa företag/organisationer har speciella projektpengar som är öronmärkta för
kulturprojekt eller evenemang
Om ni söker bidrag är det (om inte ett måste) alltid ett plus att ha en genomtänkt
jämställdhetspolicy! I de kulturpolitiska målen från staten finns det tydliga riktlinjer
angående bland annat jämställdhet. Läs mer här.


Saker att tänka på:
-Boka de akter först som är svårast att få tag i och ta medvetna val. Räkna inte kön i
slutskedet av en process (bokningar, programläggning etc). Lämnas det åt slumpen
blir det ofta väldigt få kvinnor/ickebinära/transpersoner/gender fluids.
-Diskutera en tydlig hållning kring er jämställdhetspolicy. Ni behöver inte nämna att
ni har en jämställdhetspolicy för evenemanget, utåt sett. Det kan medföra att vissa
akter känner sig inkvoterade eller att publiken tänker så. Med utåt sett menas i
publika uttalanden, media och pressutskick eller till exempel på affischer. Det bästa
är om ni har en jämn balans utan att tala om det eller göra en sak av det.


Vad kan vi göra både generellt som medmänniskor och som
kulturledare/arrangörer/producenter?
Alla kan göra något. Börja tänk och ifrågasätt normer och er egen position. Vi
innehar olika maktpositioner i samhället. Inse att ni är förebilder.

-Hur kan vi undvika att upprätthålla skeva normer och gamla mönster?
-Hur pratar/skriver vi med varandra och de personer som vi anlitar/engagerar?
-Finns det termer som vi behöver jobba på att få bort ur vårt språkbruk? (t.ex.
“tjejband” eller “kvinnlig musiker”)
-Har vi i teamet utrymme och resurser att gå en normkritisk kurs tillsammans?
-Vem anställer vi på kontoret och på festivalscenen?
-Finns det redan befintliga initiativ som vi kan stötta och ta del av för att förändra
strukturerna i branschen? (se tipsen nedan)
-Vilket/vilka bokningsbolag anlitar vi? Här finns en lista med tips på bland annat
musikentreprenörer och bokningsbolag som Rättviseförmedlingen upprättat.
-Vilka kollegor/musiker tipsar vi om i olika sammanhang?
-Hur marknadsför vi vårat evenemang?
-Det är alltid lättast att kontakta dem ni känner till sen innan. ”Walk the extra mile”
för att hitta det ni faktiskt vill ha! Ta hjälp av kollegor, organisationer, föreningar etc.
som arbetar med detta.


Organisationer och webbplatser att inspireras och få hjälp av:
Equalizer Project, arbetar för jämställdhet bland låtskrivare och producenter
EQ Loves Music, lyfter kvinnor och ickebinära inom musikskapande och musikproduktion
Femtastic, ett nätverk för kvinnor inom den urbana musikscenen i Sverige
Grrrl Collection, en kulturblogg som uppmärksammar spelningar, events och
diverse kulturuttryck
Impra, en förening som arbetar för att stödja och främja kvinnliga musiker som
arbetar med improvisation oavsett genre
Jämställd Festival, ett initiativ som arbetar för att Sveriges festivalscener ska bli
jämställda
Konstmusiksystrar, ett nätverk för kompositörer och ljudkonstnärer inom
konstmusik som definierar sig som kvinnor eller transpersoner
Kupp, Kvinnor Upp På Pulten!
Kvast, Kvinnlig Anhopning av Svenska Tonsättare
Lillith Eve, en förening för kvinnliga artister och låtskrivare
Lovers & Other Strangers, DJ:ar för Stockholms kvinno- och tjejjourer, liknande
verksamheter och projekt
Make Equal, en stiftelse som arbetar med normkritiska utbildningar och initiativ
som t.ex. Jämlikheteffekten och #killmiddag
Makten Över Musiken, en branschorganisation som arbetar för jämställdhet i
musikbranschen
Musiksverige, en intresseorganisationen som kommunicerar och driver den
samlade musikbranschens frågor
Musikerförbundet, fackförbundet som representerar Sveriges alla professionella
musiker och artister
Nätverket 50/50, ett nationellt nätverk som verkar för jämställdhet på och runt
Sveriges musikscen
Podium, en förening som arbetar för att inspirera kvinnor, icke-binära och
transpersoner att ta plats med sitt kreativa uttryck
Popkollo, ett musikläger för tjejer och transpersoner mellan 12-18 år
Riot Grrrl Session, ett musik- och konstprojekt i Stockholm
Rättviseförmedlingen, hjälper projekt, organisationer och medier att hitta
kompetens
Studio XX, ett musik- och jämställdhetsprojekt med syftet att öka samverkan
mellan svenska yrkesverksamma låtskrivare och producenter som är kvinnor
Svensk Live, en riksorganisation som samlar arrangörer av livemusik, och som
dessutom prioriterar jämställdhet vid bidragsansökningar
Upfront Producer Network, ett nätverk av och för musikproducenter som är
kvinnor, icke-binära och transpersoner

Stort lycka till med era arrangemang! Har ni frågor är ni hjärtligt välkomna att höra
av er till info@natverket5050.se

Detta är en omarbetad version – originalversionen är utgiven av Musik i Syd. Publiceringstillstånd av: Ulrika Gunnarsson (Musik I Syd) 2018.